Innan match



Vi vann vår match igår 15-22, riktigt jämn match. Vi är nu 5-1 och påväg mot playoffs. Snubben som pratar i början är Roger Foltz, han blev draftad av Green Bay Packers och är nu våran line coach, riktigt bra tränare.

Rocket pride

Vi förlorade vår första match igår mot Andale, dom är rankade och tippade att vinna state iår. Vi förlorade 25-15 vilket inte är dåligt, men utan misstag hade vi vunnit matchen, våran quarterback som är helt sjukt duktig blev skadad i andra kvarten.

Världens kortaste inlägg, måste kila!


Season opener

Vi vann första matchen med 13-0.

Friday night football är magiskt, jag kan inte ens beskriva med ord hur vackert det var.

Efter skolan stannade hela laget kvar i skolan och åt middag tillsammans och gick igenom playbook osv. När vi hade ätit upp gick vi upp till brottarlokalen och alla hade en varsin iPod och la sig på golvet och tchillade i någon timme, sen var det dags för match.  Vi gick ner till omklädningsrummet och en av coacherna började prata och det hela slutade med ett jäääääävligt taggande och inspirerande tal, det var som att vara med i en film, jag önskar ni kunde vara där och uppleva det. Inte en spelare kunde sitta still, alla ville ut och spela. Sen höll vi varandras händer och bad.

Sen blev en spelare i laget övertaggad och började skrika och köra en Rocket-ramsa och hela laget var helt flippade. Jag ska försöka filma nästa gång. Efter det så sprang vi ut till planen förbi alla cheerleaders, arenan var fullproppad och det dunkades med trummor och trumpeter, smälldes raketer och man kände sig som ett proffs.

By the way, laddade precis upp lite videos på Facebook från när jag åker bil med Hannah Hildreth.


Rocket Pride

Nu har jag varit här i 11 dagar och börjar få en bild utav hur mitt år kommer att se ut.

Jag kan ju börja med skolan. I onsdags började skolan, och allt  började med att de hade strulat till det med mitt schema så jag missade första lektionen, men det löste sig ganska fort.

Man får välja sju ämnen som man vill studera, jag valde:
Biology
Psychology
Physical Conditioning
Precalcalism and trigonomitry (matte)
Video Projects
Senior English
American History


Psychology är riktigt roligt, man lär sig varför folk reagerar som de gör och läraren testar vårt samvete. Physical conditioning är som att gymma med fria vikter.

Det värdelösa är att man har exakt samma lektioner varje dag, så varje dag är den andra lik. Det är helt värdelöst. Lektionerna är ganska korta och det ringer en klocka när man får lämna klassrummet, då har man exakt 5 minuter på sig att ta sig till sitt skåp, byta böcker och springa till nästa lektion, onödig stress kallar jag det.
 
En annan sak som jag tycker är ganska roligt är hur lärarna betygsätter en elev. Hela grejen går ut på att man ska ha så mycket points som möjligt och det får man genom närvaro, att man lämnar in läxor, gör bra ifrån sig på ett prov eller köper pennor, näsdukar och miniräknare till läraren (!?!?!?!??!?!), lärarna är korrupta och har ett maktbehov som en fascistisk diktator. Jag får 50 points om jag köper en miniräknare, på ett prov kan man max få 100 points, så man kan alltså köpa sig ett bra betyg här i staterna.  

Maten... Jag vet inte vad jag ska säga, allvarligt. Alla vet att amerikaner är feta, men nu har jag fått en aning om varför dom är så onyttiga. Vi kan ta mina tre senaste dagars måltider som exempel:

Dag 1: Till skollunch var det pizza, till middag var det pizza med dessert pizza (det är som en jävla äppelpaj, som en kaka)
Dag 2: Till skollunch var det corndogs (det är korv på en pinne som dom doppat i en fet deg), och när jag säger att det var corndogs så är det det enda man får, dom har inte potatis, pasta eller ris. Till middag var det potatissallad och kyckling från Kentucky Fried Chicken som man kunde känna smaken av massproducerade små kycklingar från.
Dag 3: Till skollunch var det antingen pizza eller friterade kycklingbollar, till middag var det microwaved potatoes med kött.

Och till all skollunch är det chocolate milk, för vem dricker inte O'boy till mat liksom?

Jag har träffat en hel del polare från football-laget, en cheerleader som heter Kristen som helt klart är intresserad av mig, hon är ganska fin att titta på men inte mycket mer än så.

Vi tränar varje dag 3-4 timmar förutom på söndagar då det är meningen att man ska gå till kyrkan eller kolla på NFL, jag har hittills inte gått till kyrkan för min familj var inte alls så religösa som jag trodde att de var, men jag antar att vi kommer gå till kyrkan någon gång snart.

I övrigt har jag det jävligt bra och är glad över att jag är här :)


Workout

Det senaste året har jag blivit lite av en träningsnarkoman, jag har alltid varit relativt stark och jag tycker att det är skitroligt att träna. Till en början blev jag inspirerad av anabolasnubbar på gymmet eller tokiga biffar på Youtube, men man måste tänka på varför man tränar. Då ställer jag mig frågan, varför tränar jag? Jag tränar för att bli bättre, inte för att kunna slå ner den som stör mig eller för att bli snygg, jag tränar för att utvecklas, bli bättre på det jag gör. Jag spelar safety och för mig är det viktigt att vara smidig, explosiv och kunna läsa spel. Men ingen utav de egenskaperna utvecklar jag genom att lyfta vikter.

Det är givetvis nyttigt att lyfta vikter men jag ska skära ner lite på det och försöka ersätta det med mer smidiga övningar, och försöka få en kombination av styrka och smidighet.

Personer som nått toppen inspirerar mig nåt oerhört mycket, de har lyckats med vad det gör. Jag söker på internet efter olika övningar och träningsmetoder som proffisionella spelare använder sig av och då fann jag ett klipp på Julius Peppers träning.

Julius Peppers, LE Carolina Panthers



Death on wings

Kollar ni på den här videon kommer ni förmodligen förstå mitt beroende.



Det ska bli intressant att se hur det går för Ravens iår, beskedet att Derrick Mason ska sluta spela fotboll är en tung förlust för Ravens passningsspel men samtidigt har vi fått en ännu bättre offensiv linje och två friska runningbacks (McGahee och Ray Rice) som borde öppna upp för springspel.

Defensivt har vi förlorat Bart Scott och Jim Leonard men samtidigt fått tillbaka våran SS Landry som var skadad hela förra säsongen + våran 1st round-pick DE Paul Kruger som jag har ganska höga förväntningar på. Det kommer bli ett riktigt jävla roligt år, otroligt ljusa tider framför mig!

PS:
Kom just att tänka på att jag har detta sommarlov, ett år i USA och ett till sommarlov innan jag börjar skolan i Sverige igen ;)

DÅ VAR DET KLART

Jag pratade med min host parent Lorie igår natt och hon hade fått veta att jag kommer landa i Kansas den 11 augusti och det passar mig alldeles utmärkt för då hinner jag vara med och slå Djurgården som vann sist med 12-0 (Jag var inte med). Vetskapen om att det är min sista match med Truckers u17-lag kommer få mig att ge ALLT. Väldigt mycket utav det jag kan inom football har jag att tacka Södertälje Amerikanska Fotbollsklubb för.

Jag ska försöka prata med coacherna i klubben om att ha en länk till min blogg på Truckers hemsida för att jag kommer skriva en hel del om football i USA medan jag är iväg. Jag kommer gå igenom min playbook, hur vi tränar, resultat och helt enkelt hur stort och viktigt football är för amerikaner (och mig).

För övrigt så har Telge Truckers sommarträningar med Tobbe och Sixten, det är riktigt jävla bra träningar och jag hoppas dessa två herrar får vara med och coacha off-season träningarna, de kan sin grej ;)



Barn och jag

Upplever du också att man var mycket mer nöjd när man var liten? Man kände sig så kunglig när man satt i sitt rum och lekte med sitt Lego, känslan efter att man byggt någonting mäktigt som man visade upp som man visste var imponerande för sina föräldrar. Gillade man Barbie mer än vad man tyckte om Action-man blev man retad av sin storebror eller kompis, men det spelade ingen roll för man var liten och då brydde man sig inte om vad andra tyckte.


Jag minns julafton för en massa år sedan hemma hos min pappa, det enda jag ville ha var en speciell hockeyklubba som min dåvarande idol Mats Sundin spelade med. Tomten kom och vi började dela ut julklappar och jag kände hur nervositeten steg till topp, jag hade laddat upp så mycket till just detta tillfälle. Det kändes inom mig som att jag bara ville slänga mig under granen och öppna varenda julklapp för att kolla om min hockeyklubba låg där. Presenterna delades ut och den gigantiska högen med julklappar blev allt glesare. Mina förhoppningar om det enda jag ville ha började blekna. Men plötsligt hände det... jag blev tilldelad en julklapp som hade formen av en strykbräda, jag slet upp det som barn gör, vet inte ens om jag läste vem det var ifrån, i paketet låg min hockeyklubba. Jag blev så glad, som att hela världen var ett pussel och att hockeyklubban var den sista pusselbiten för min perfekta värld. Jag sov med min hockeyklubba den natten.


Det gäller att hitta någonting som glädjer en i livet och hålla hårt i det, om varje människa hade någonting som de brann för skulle ordet depression inte existera. Det spelar ingen roll vad det är, man kan tycka att det är roligt att samla kottar eller vara grym på att göra volter. Jag spelar amerikansk fotboll och jag vet för mig själv att varje gång jag sätter min fot på planen försvinner alla problem och jag behöver endast fokusera på det jag brinner för.  Jag tror att det finns någonting som glädjer varje individ, det gäller bara att hitta det så vi alla kan bli lika glada som ett barn blev när han fick sin hockeyklubba på julafton.

Sincerely yours,
Oscar


WIIIEEEEE, jag fick ett Wii!

Jag är uppvuxen med TV-spel! Det var höjdpunkten i mitt liv när jag var liten pojke, jag minns när det började regna och det första man tänkte var "Ja! Nu får vi spela TV-spel!", då fick vi spela hur mycket vi ville... Jag minns när jag och kusin Andreas var på jakt efter spindlar för att alla vet ju att det börjar regna om en spindel dör. Eller när hela familjen kunde samlas framför TVn och kolla på storebror Acke när han spelade Zelda; Ocarina of Time.

Jag blir lite sugen på att beställa hem mat och sätta sig och lira lite Mario Party 8 en kväll? ;)






















Jag drar till Västervik imorgon med Acke och Jill för att hälsa på farmor Kristina, Lennart och Skrållan förstås. Kommer hem på söndag någon gång!

Det ska bli kul, ser fram emot bastun och att bada i deras sjö!

Prio "f***ing" teringar

Det är som vanligt ett tag sedan jag skrev, men det är sällan jag känner att jag måste skriva av mig.

Så vad har hänt?
Jag har fått en smak av hur gymnasiet är, och jag tycker att det hade varit ett jättehärligt ställe om dom tog det lite lugnare, man blir ju helt jävla omotiverad när man har en labbrapport, svenskuppgift på ett x antal sidor om verb och en redovisning om ett powerpoint-arbete tills imorgon när man dagen innan haft en muntlig redovisning på engelska om en bok som man dessutom måste göra en skriftlig recension om.

Visst finns det tunga veckor i skolan men jag har ännu inte haft en lugn vecka. Jag minns när jag gick grundskolan och man då och då kunde tänka "Fan vad skönt, nu har jag ingenting annat att tänka på än vad jag själv vill.", den känslan skulle vara skön att få uppleva någongång igen.

Jag prioriterar inte skolan som det viktigaste här i livet, vafan liksom... det absolut viktigaste? Min dröm är inte att bli en advokat, läkare eller multimilonär, jag är en 16 åring som drömmer om att kunna spela amerikansk fotboll och inte fan kommer jag att lyckas med det när 2/3 av min fritid går till att plugga. Om mina drömmar om fotbollen inte blir av så får jag väl lösa det när den tiden kommer, det finns inte en chans att jag tänker börja planera för plan B när jag fortfarande har en chans att uppnå det jag vill.

Jag missköter inte skolan på något sätt alls, men det börjar klarna för mig att dom där toppbetygen som jag alltid trott ska vara så jävla viktiga inte alls är det. Det handlar om att göra det man tycker är roligt och det är precis det jag kommer att göra.



Jag har andra saker att styra upp också, jag vet hur bra jag och min pappa passar ihop och det är synd att jag inte bor där längre, både jag och Acke har fan två andra brorsor också som man aldrig träffar, men de ska ändras på, det lovar jag.


Btw, så är det endast 7 månader och några dagar tills jag far iväg till USA, och 1 månad och 5 dagar till Julafton. Ljusa tider att se fram emot :)


Almost Heaven, West virginia...

Det är snart en vecka sedan jag köpte min gitarr och det är skitroligt att lira!
Jag sätter mig framför  youtube och  försöker lära mig olika melodier av coola låtar, men det är skitsvårt!

Även fast jag bara ägt en gitarr i inte ens en vecka ännu så börjar jag förstå att musik verkligen är konst, jag har ju alltid vetat det men nu när jag själv försöker lära mig så förstår jag hur jävla genialiskt det faktiskt är.
Det är en riktig utmaning och det är ju lite vad jag lever för här i livet, utmaningar.
Fredrik, jag vill ha fler lektioner!!

Igår ringde det och jag svarade som vanligt "Ja det är Oggy" eller mera "Are Oggy" eller som Fredrik hör "A Roger".
Hursomhelst så var det en tjej som jobbar på STS High School som ville boka in en intervju med mig, så jag ska träffa henne på torsdag i Sickle Udde. Då slog det mig att jag ska fanimej bo i USA ett år hos en familj jag ännu inte träffat eller hört talas om. Jag ska vara borta från mina vänner, min familj, mitt lag... IT'S ALL HAPPENING!
Vill dit nu.


In Flames den 29:onde, André ska med, Josephine kanske ska med... någon mer?

EPIC


Bland det bästa jag hört? Om inte han vinner eller tar sig väldigt långt så
vet jag inte vad jag gör, hade lätt köpt hans skiva.

High School

Mamma är bäst och betalar en stor summa pengar för att jag ska kunna åka till High School och studera.
Är för evigt tacksam!!!

Då åker jag nästa år innan jag ska börja andra ring och är borta i 10 månader så när jag kommer tillbaka så kommer jag att behöva gå andra ring med dom som är ett år yngre än vad jag är. Men stort careface på det, jag ska till High School ffs!!

Jag ska spela High School Football där och jag kommer att lära mig så otroligt mycket om Amerikansk Fotboll där borta...
Det är förstås inte den enda anledningen till att jag vill gå High School, jag är trött på Sverige och Södertälje och jag vet att när jag väl kommer tillbaka så kommer jag att sakna USA så sjukt mycket!
Sen är det ett år som jag bara kan strunta i allt och leva livet, jag behöver inte betygen där borta heller så jag kommer inte behöva anstränga mig för att få bra betyg.

Innan jag slutade nian så pratade jag med min engelsklärare om att jag vill åka till High School ett år, och hon tyckte verkligen att jag skulle göra det... Och att jag skulle träffa henne i USA och äta Söndagsmiddag med hennes familj, skitroligt! Hon heter Greer och är den coolaste, smartaste, häftigaste och bästa läraren jag nånsin haft! Jag skulle maila henne när jag visste om jag skulle åka eller inte, det ska bli så kul att berätta det för henne.

Finns väl inte så mycket mer att säga...
Men jag längtar... längtar skitmycket!

Such a failure

Jag gick upp 6 imorse, för jag hade match mot Stockholm mean machines i Stockholm.
Matchen var tung och vi förlorade med 30-0, men jag gjorde faktiskt min femte interception för denna säsong, så lite nöjd är jag nog ändå.

Efter matchen är man skapligt seg i kroppen och eftersom att jag och John var med Simon så tog det massor av timmar innan vi närmade oss Södertälje....
Vi var riktigt hungriga och drog till Burger King på Centralstation för att äta, skitlyckliga stod vi där och väntade på våran tur att beställa.
Jag drar till med värsta menyn för att bli rejält mätt, det började vattnas i munnen.....  Jag tar fram mitt kort för att betala, och då ställer han frågan.... "Har du legitimation?" och det hade jag inte... Mest fail!

Efter att Simon och John suttit och verkligen övernjutit av sina burgare (ni ska dö) drar vi oss mot pendeltåget hem, Simon kliver av i Östertälje och vi tar farväl till vår gode vän Morot!

När vi väl var framme i Södertälje var både jag och John helt slut. John ringde sin morsa för att hämta honom, och jag som inte alls har särskilt långt hem bestämde mig för att ta buss 751 till Köpmangatan för att slippa gå en liten bit.
Ungefär vid Gunnars Radio inser jag att jag tog buss 751 åt fel håll! Så det vara bara att gå ner till stan igen... Mest fail, igen.

The man song



Ny mobil!



Det här är min nya mobil, nokia n95.

Och klantig som man är så raderade jag alla kontakter så jag har inga nummer........ I fail.
Så säg alla era nummer om ni vill att jag ska höra av mig någongång!

Music


"You're up there, took the stairs to the stars all alone
You left all the lights burning but nobodies home
I believe they deceived your tuneful heart too long..."

Idag när jag hade följt Fredrika hem satte jag på iPoden och gled hemåt medans jag diggade Alkaline Trio's nya album... Men jag ville inte hem, jag ville inte stänga av musiken. Jag tog en promenad istället och lyssnade färdigt på deras skiva och Avenged Sevenfold's senaste. Tänk er att få den känslan för varje låt, att inte vilja stänga av utan fortsätta att njuta av musiken.

Då slog det mig att fan vad jag älskar musik, inte all musik, men min musik...
Det finns inte en chans att jag hade presterat lika bra i livet utan musik.
Är jag nervös eller vill tagga till inför en match så kommer musiken alltid hjälpa mig,
vill jag komma bort lite från verkligheten så finns musiken där,
vill jag bli glad, arg... skulle kunna hålla på såhär hur länge som helst, men min poäng är att musiken kommer alltid vara där för mitt stöd och det är skönt!

w00t?!


Det där är sjukt skickligt!

Tja!

Jag gjorde en ny blogg för att på blogg.se kan du designa din egen blogg med header osv. Jag är rätt nöjd med denna look :)

Jag hade match i söndags mot Djurgården! Det var nog den roligaste matchen jag spelat och hela laget spelade perfekt, offense var helt insane bra, vi vann med 26-6! Tidigare på säsongen vann vi med 6-0 över Djurgårn'. Det gick bra för mig också, tog en interception och kom typ 15-20 yards på den returnen, massa fräna tacklingar och en sjuk blindside block när vi hade kickoff return.



Nu på söndag är det Tyresö vi möter, kommer bli en riktigt tuff match ;)

RSS 2.0